söndag 31 maj 2009
Själv köper jag Friggs MultiWoman som innehåller alla essenciella vitaminer och mineral samt dagsdosen av kalcium och Omega-3.
Under de första veckorna jag gick på denna IBS kost tog jag inget extra och det fick en hel del konsekvenser då kroppen urlakades på det den behövde och jag blev lätt yr och höll på att svimma flera gånger om dagen.
Detta är en helt suverän folder att ladda ner och skriva ut och den berättar kortfattat om hur det är att leva med IBS.
http://www.ibsforum.se/downloads/folder.pdf
Det kan vara otroligt svårt att själv berätta om sina problem och ibland kan det hjälpa att ha något liknande att lämna ut till dem i ens närhet.
Många människor lever med sjukdomen kolon irritabile, känslig tarm eller IBS (Irritable Bowel Syndrome) som den även kallas.
Sjukdomen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS/kolon irritabile. Det är en medicinskt sett, godartad sjukdom men den kan vara besvärlig att leva med och i vissa fall invalidiserande.
Hur yttrar sig IBS/kolon irritabile?
Det finns många symptom som är typiska för IBS/kolon irritabile:
· Gaser och "uppkördhet" i magen.
· Magsmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
· Ändrade avföringsvanor.
· Förändrad konsistens på avföringen.
· Slem och gaser i avföringen.
Dessa symptom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.
Vad är IBS/kolon irritabile?
IBS/kolon irritabile är en så kallad funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är rubbade.
Mätningar visar att till exempel hela mag-tarmkanalen det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet. Även utsöndringen av tarmsaft och själva matsmältningen kan vara rubbad vid IBS/kolon irritabile.
Vad beror sjukdomen på?
Orsaken till sjukdomen är okänd. Förmodligen är det flera faktorer som påverkar. Det finns olika teorier om detta; att det är en ärftlig sjukdom, att den beror på störningar i tarmens nervsystem eller muskler, eller att den beror på någon form av intolerans eller överkänslighet för olika födoämnen. Debut efter tarminfektioner är vanligt.
Hur ställer man diagnos?
Det finns inte några laboratorietester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs på symptom. En eventuell utredning syftar till att utesluta vissa andra sjukdomar som orsak till symptomen. Detta kan ske genom olika undersökningar, som rektoskopi eller koloskopi.
Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov som visar om tarmen är inflammerad.
När man gör en koloskopi för man in en tunn slang, ca 150 cm lång, genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.
Hur behandlar man IBS/kolon irritabile?
En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen förklarad, att man kännner sig trygg med den. Det finns ingen medicin som botar IBS/kolon irritabile, däremot kan vissa symptom lindras. Det betyder att man måste lära sig att leva med sin sjukdom och ta hänsyn till den i vardagslivet.
Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och man måste pröva sig fram. En dietist kan vara till stor hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Exempelvis är fiberrik kost bra vid förstoppning, vid gasbesvär skall kolsyrade drycker och gasbildande livsmedel undvikas.
De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress.
Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.
Möjligeheterna till läkemedelsbehandling vid IBS/kolon irritabile är, som tidigare nämnts, begränsade.
Det pågår dock intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling.
OBS! Vid blod i avföringen, viktnedgång, eller många diarréer - särskilt när de förekommer på natten, bör du söka läkare omedelbart.
Ta ett bra risottoris och följ instruktionerna men använd enbart vatten + salt + peppar istället för buljong och jag använder gärna spenat i risotton också.
Risotto är egentligen en rätt som äts som den är men jag äter detta med kyckling och ev tomatsås till risotton.
Följande ingredienser får koka ihop:
krossade tomater
finhackad/riven morot
zucchini
salt, peppar och olivolja och eventuellt en nypa socker
Jag kokar polentan enligt receptet på kartongen och jag tillsätter gärna spenat i polentan innan jag häller upp den på ett fat.
Polenta ska egentligen även stekas efteråt men detta steg hoppar jag över.
Till detta serverar jag gärna kyckling och tomatsås.
Något jag äter mycket av är pastasallad
för 2 portioner använder jag
isbergssallad
gurka utan skal
2 dl glutenfri pasta
1 burk tonfisk i vatten/1 ugnsgrillad kycklingfilé
------------------------
Jag blandar ihop allt detta i en bunke och även vattnet som finns med i tonfiskburken används. Sedan tillsätter jag lite olivolja, salt och peppar och blandar om och äter.
Istället för tonfisk kan man använda kyckling eller vanlig vit, kokt fisk.
Jag fyller en långpanna med fryst kycklingfilé och häller över olivolja och kryddar med salt och peppar. Sedan grillar jag dessa i ugnen: 225 grader i ca 40 minuter.
lördag 30 maj 2009
Tag 3-4 skivor hårdost, 3 ggr/dag i 3 – 4 dagar (all skivbar ost utom hushållsost eller gräddost)
Om du FÅR symtom är du känslig mot mjölkprotein; om inte fortsätt med provokationen med:
LaktosFRI mjölk
Dag 1: 1 dl* 2/dag
Dag 2: 2 dl*2/dag
Dag 3: 2 dl*3/dag
Om fortfarande inga symtom visat sig är du troligen inte mjölkallergisk. Möjligen laktosintolerant. Du skall därför testa hur mycket laktos du tål per dag och per måltid genom att successivt dag för dag öka mängden utan att få symtom.
Återintroduktion av laktos
Steg 1: Tag vanligt smör/margarin i maten och på brödet
Steg 2: Tag bröd som innehåller lite mjölk
Steg 3: Låglaktosprodukter i matlagning
Steg 4: Låglaktosfil/ -yoghurt/ -mjölk trappa upp under några dagar:
1 dl*2/dag,
2 dl*2/dag,
2dl*3/dag
Steg 5: Vanliga mejeriprodukter i matlagning
Steg 6: ev. ”vanlig” fil/yoghurt/mjölk –trappa upp laktosdosen under några dagar:
1 dl*2/dag, 2 dl*2/dag, 2 dl*3/dag
För varje nytt steg lägger du till ”det nya” förutom det som redan ”fungerar” sedan tidigare.
Stå på varje steg i några dagar innan du går vidare.
Var noggrann så du alltid bara provar ett nytt livsmedel/ en ny ingrediens i taget
Prova varje nytt livsmedel i minst tre dagar
Om du inte känner av några symtom av livsmedlet du testar: fortsätt äta livsmedlet under tre dagar.
Om du fortfarande inte har några symtom: lägg till detta nya livsmedel till din ”bas-kost” som på detta sätt utvidgas sakta med säkert. Efter de tre dagarna kan du direkt fortsätta med ett nytt livsmedel.
Om du får symtom av livsmedlet du just testar: tag bort det igen (återgå till ”bas-kosten” som den såg ut INNAN du introducerade detta senaste livsmedel) så att du åter blir symptomfri. Detta kan ta några dagar.
Testa sedan samma livsmedel igen för att se om det inte var en slump att du fick symtom eller om dessa berodde på ngt annat. Om du fortfarande får symtom av livsmedlet – ta bort det helt och notera detta livsmedel som symtomgivande.
Återintroduktion av livsmedel med 2-3 dagars mellanrum.
1. Potatis
2. Mjölk
3. Te
4. Råg
5. Smör, margarin
6. Lök
7. Ägg
8. Havre
9. Äpple
10. Kaffe
11. Choklad
12. Korn
13. Citrusfrukter
14. Majskorn
15. Ost
16. Skaldjur
17. Vete
29. Rotfrukter (kålrot, svartrot, rädisa, rödbeta,
rättika…)
30. Champinjoner
18. Päron
19. Nötter (väldigt försiktigt)
20. Konserveringsmedel
21. Sten och kärnfrukter (nektarin, körsbär,
plommon)
22. ”Röd” fisk, kaviar (tonfisk, lax, strömming,
sill, öring, makrill…)
23. Fläsk
24. Banan
25. Kryddor
26. Kålväxter (vitkål, rödkål, blomkål, brysselkål,
broccoli…)
27. Paprika
28. Baljväxter (gröna färska ärtor, färska bönor ex. gröna/bryt, linser, kikärtor)
När samtliga livsmedel har återinförts kan mängden stärkelse i kosten ökas på prov genom att minska kött/fisk/äggportionerna och öka mängden potatis/ris/pasta/bröd.
IBS-KOST
Följande livsmedel får ingå i testperioden:
• ris, risgryn, rismjöl, rismjölk (rice dream), riskakor, risdiet (dr kousa’s)
• Sojamjölk (utan smakämnen)
• Rapsy (rapsmjölk), rapsyfrutti (raps”filmjölk”) – det är pulver som finns i specialhyllan
• Majsmjöl, polentagryn
• Glutenfri pasta
• Glutenfritt bröd (Knäckebröd!)
• Ev. sempers glutenfria mjölmixar
• Kött (nöt, vilt, får, lamm) – många kan vara känsliga mot kött.
• Kyckling
• ”Vit” fisk (ej fet fisk)
• Grönsallad, isbergssallad
• Skalad slanggurka, inlagd gurka
• Morot, palsternacka
• Tomat
• Squash/zucchini
• Avokado
• Oliver
• Spenat, nässlor
• Honungsmelon/nätmelon
• Persika (färsk eller konserverad UTAN lag)
• Bär (blåbär, lingon, hjortron, hallon, jordgubbar, vinbär…)
• Hemmagjord saft eller sylt (bär, socker, vatten) – dvs. inget konserveringsmedel
• Örtté
• Olja
• Mjölkfritt margarin
• Socker, salt
• Peppar
• Gröna örtkryddor (oregano, timjan, dragon, basilika, mejram, dill, persilja)
Denna s.k. ”bas-kost” äter man tills man blir symptomfri, minst 6 veckor. Sen är det dags för återintoducering av livsmedel.